26–31 okt, 2022
Besökare
Industry

Stina Wirsén och berättelsen om Hédi Frieds barndom

Barnboken Historien om Bodri har blivit kortfilm och visas under Göteborg Film Festival Prisma söndagen den 30 oktober klockan 12.00 på Hagabion.

47:e festivalen
26 Jan -
4 Feb, 2024

Foto: Viktor Gårdsäter

Historien om Bodri är berättelsen om Förintelseöverlevaren Hédi Frieds barndom under andra världskriget, och tar nu steget från barnbok till kortfilm. Stina Wirsén har illustrerat och regisserat. Filmen visas under Göteborg Film Festival Prisma söndagen den 30 oktober klockan 12.00 på Hagabion.

Biljetter till Historien om Bodri

Hur kom du i kontakt med Hédi Fried och hennes berättelse från första början?

– Jag har länge sett upp till Hédi, hennes mod och vassa penna. När jag var engagerad i demokratiprojektet ”Vi Måste Prata” var hon en av organisationens representanter och jag fick i uppdrag att teckna hennes porträtt. När jag var hemma hos henne uppstod någon sorts energi mellan oss. Vi hade kul ihop, men det fanns också ett stort allvar i våra samtal. Vi kunde direkt prata om stora frågor med varandra. Hon hade varit runt och föreläst på så många högstadie- och gymnasieskolor, men kände att hon ville kunna nå lite yngre barn. [Hédi Fried har en lång bakgrund av antirasistiskt arbete som psykolog, föreläsare, författare till flera böcker för både vuxna och ungdomar, reds. anm.] Hon berättade att hon sedan många år tillbaka hade haft en idé och ett utkast till en barnbok, och vi bestämde vi oss för att göra den tillsammans. Det var ett väldigt intensivt samarbete. Jag hade vissa åsikter om hennes text, inte om berättelsen, för den är ju Hédis självupplevda, men jag har lite större erfarenhet av berättelser som riktar sig mot små barn så jag petade lite i själva texten. Hon hade också kloka och skarpa åsikter om mina bilder. Jag vill verkligen poängtera att det här är Hédis berättelse. Bodri var hennes hund, staden vi visar är staden hon bodde i… sedan har vi valt att ändra flickornas åldrar lite för att anpassa berättelsen efter de vi ville nå ut till.

I delar är den här berättelsen ofattbart hemsk och mörk. Jag vet att du tidigare också har gjort illustrationer till en barnbok om en pojke med en mamma som inte kan ta hand om honom. Vad är det som intresserar dig med att berätta för barn om så tunga ämnen?

– För att livet är både sockervadd och fjäderlätt samtidigt som det är väldigt tungt. Vissa barn får mer av det tunga i alltför tidig ålder, och precis som vuxna behöver barn olika typer av konst, litteratur och film för att förstå omvärlden, sätta ord på tankar och bearbeta saker. Jag tycker inte att ämnena man väljer att berätta om är beroende av om man vänder sig mot någon som är vuxen eller inte vuxen. Däremot har man ett ansvar som vuxen avsändare att göra ämnet begripligt för barnen.

I Historien om Bodri blandas det lilla och det stora, det goda och det onda. Vi får bland annat höra hur flickan och hennes kompis älskar vispgrädde och att klättra i träd, och när flickan hamnar i koncentrationsläger uthärdar hon genom att tänka tillbaka på de lyckligaste delarna av sin uppväxt och sin hund Bodri. Vad tänker du om balansen mellan ljus och mörker i berättelsen?

– Vi hade många samtal om vart vi skulle lägga oss. Ett exempel är när vi tar upp att ”de vuxna försvann”. Vi vuxna förstår vad det innebär, men de yngsta kanske inte förstår exakt hur de försvann och då får det räcka där. Det är nödvändigtvis inte de yngsta barnen som finner den här filmen mest otäckt. Då är det är betydligt mer otäckt att se på nyhetssändningarna i dag, med många saker som man knappt förstår som ungt barn. Men det var viktigt för oss att det också skulle finnas en hoppfullhet i berättelsen, för hoppet är det viktigaste vi har.

Hur gick tankarna när ni bestämde er för att göra film av berättelsen?

– Vi fick en fråga om det. Hédi och jag diskuterade det och kom fram till att det är en möjlighet att nå fler. Det är lättare att få spridning med en sådan här film, som ett komplement till och vidareutveckling av boken. Vi tänker också att den är angelägen att visa i skolan.

Jag läste någonstans att ni i filmen har hållit tillbaka dramatiken lite i jämförelse med boken. Vad var er tanke med det?

– Det var en avvägning som vi gjorde. En bok är lätt att lägga ifrån sig och ha ett samtal om. En film är svårare att värja sig från och det är svårare att lämna biografen mitt i en film om den är för skrämmande.

Kan du sätta ord på varför det är viktigt att berätta den här historien och att minnas?

– För att det här inte var länge sedan. Hédi och hennes syster Livia lever i Stockholm i dag och var inte ens småbarn när det här hände. Vi måste ta del av historien, kanske framför allt närhistorien.

Hur känns det att få komma till Göteborg Film Festival Prisma och visa filmen för publik?

– Jag är jätteglad över att bli inbjuden, och också väldigt glad över att barnpsykologen Hanna Weyler Müller har blivit inbjuden. Hon har större erfarenhet av de här frågorna än jag och jag hoppas verkligen att man stannar kvar efter filmvisningen och tar del av vårt samtal.

Intervju: Simon Andersson


Historien om Bodri visas söndagen den 30 oktober klockan 12.00 på Hagabion. Filmvisningen följs av ett samtal mellan Stina Wirsén och Hanna Weyler Müller, barnpsykolog från Rädda barnen. Under samtalet får man möjlighet att fundera, prata och fråga kring stora frågor med konst, litteratur och film som vägvisare. Vilka var personerna i berättelsen, vad hände dem och varför?

Biljetter till Historien om Bodri

Få vårt nyhetsbrev

Vi delar aldrig din e-post med någon och du kan när som helst avbryta prenumerationen